Jag vill ha ett monster!

"Med en oväntad och humoristisk knorr på slutet har Elise Gravel gjort en bok där bilderna i skön samklang med texten för berättelsen framåt. Jag vill ha ett monster! är en bok som kommer att attrahera många barn." Dag Hedberg, BTJ – Alla mina kompisar har monster som husdjur. Lisa har en ogg, Simon har en slurp, Alice har en knöpis. Jag vill också ha ett, säger jag till pappa. Snälla, snälla, snälla, jättesnälla, superdupersnälla! – Vi har inte plats för ett monster, svarar pappa och ställer massor av motfrågor. Vem ska ta hand om det? Vem ska mata det och plocka upp bajset? – Det ska jag göra. Jag är nämligen en monsterexpert! Äntligen får Holly sitt alldeles egna monster. Som hon har längtat! Hon ska ska mata, rasta och ta hand monstret, det har hon lovat pappa. Men det är inga problem, för monsterungar är det roligaste och gulligaste som finns. Fast det är klart, de gör inte alltid som man säger. Och sen växer de så snabbt … Elise Gravel har skrivit och illustrerat fler än trettio böcker och är en mycket uppskattad bilderboksskapare i hemlandet Kanada. "Elise Gravels ”Jag vill ha ett monster!” (6-9 år) är en bedårande bilderbok med monster söta som karameller men busiga som - just det - små monster." Eskilstuna-Kuriren "Jag är ett monster!" är en bok som kommer att attrahera många barn.

Läskigt-temat täcker spöken, monster, häxor och mörker: sådant som lockar barn i en viss ålder och ger en kontrollerad rysning. Bra läskiga böcker är just kontrollerade: spänningen byggs upp men löses ofta i ett milt, kanske lite humoristiskt, slut. För yngre barn räcker det med en spöktitel; för 9-12-åringar kan deckar- och thriller-influenser börja smyga in.

I 3-6-åldern utvecklas berättelseförståelsen. Bilderböcker med en tydlig handling, karaktärer som upplever något (tappar nallen, börjar förskolan, blir storasyskon) och ett känslomässigt centrum som barnet känner igen sig i. Det är också nu rim, ramsor och språklek börjar landa. Språket är fortfarande lika viktigt som handlingen.