Jakten på ljudet

En natt vaknar två flickor av ett märkligt ljud. Knirp, knorp, klopp. Vad kan det vara som låter i mörkret? Med bara månen som lykta ger de sig ut genom viskande grottor, vindar som glittrar och in i en skog där allt verkar leva. Där möter de väsen de aldrig sett förut, och en skata som verkar känna till skogens hemligheter bättre än någon annan. Steg för steg leder natten flickorna närmare svaret på ljudets gåta. När natten sluter sig omkring dem, måste de minnas att även om det är mörkt finns ljuset alltid med oss. Jakten på ljudet är en godnattsaga för barn i åldern 6–9 år som vill vila i fantasin och drömmarna – och för vuxna som vill läsa med hjärtat. Berättelsen är skriven för min mamma, som alltid funnits där. Skatan i berättelsen bär hennes röst och ljus. Med alla sinnen utforskar boken det som bara magin i natten kan avslöja. Boken är skriven till förmån för Hjärnfonden – för ljuset som forskningen kan tända.

Godnattböcker är en helt egen kategori. Bra sömnböcker är medvetet långsamma, med mjuka bilder, lugnande språk och ofta en återkommande "god natt"-fras som ger barnet en signal att nu varvar vi ned. Vissa titlar är skrivna explicit för att hjälpa till med rastlösa kvällar; andra är bara klassiska godnattsagor som råkar fungera. Området är mycket utgivet, och många föräldrar har sin specifika "den-funkar"-titel.

Lågstadiet är bron från bilderbok till egen läsning. Kapitelböcker i serieformat, lättlästa böcker med stora teckensnitt och vita ytor, klassiker som börjar bli läsbara på egen hand. Många barn behöver under denna period båda: högläsning kvar på kvällarna, plus deras egna sega försök på dagtid. Det är fortfarande för tidigt att kräva självgående läsning.