Teo och Ingvar

Bland det bästa Teo vet är att gå och hälsa på hos Inger och Ingvar i deras hus Villa Oljelund. Där får han russin och äpple och får leka med deras gosehundar och spela på det gamla pianot. Han går dit med mormor. Men en dag säger mormor att han inte kan gå dit, för Inger har dött. Det tycker Teo är konstigt, för hon var ju där precis nyss. Vart har hon tagit vägen? Mormor berättar att Inger är hemma hos Jesus i himlen. Men det är svårt att förstå, för vem är Jesus och hur tog sig Inger till himlen? Fast allra viktigast - har Inger det bra nu i himlen? En spännande och rolig bilderbok för de yngsta om att ha sorg, tankar om döden och himlen som ger hopp och glädje för livet. Om författaren: Marina Andersson är född i Turkiet och levde i Schweiz innan hon kom till Göteborg. Idag känner hon sig mest som en kosmopolit. Marina skriver skönlitteratur och barnböcker med existentiellt tema, med en önskan om att förmedla glädje. Teo och Ingvar är hennes första barnbok, men hon har också en tidigare utgiven självbiografisk roman med namnet Farväl, välkommen hem. Om illustratören: Ulrica Daleroth är grafisk designer, illustratör, dekor- och skyltmålare, samt även utbildad läromedels- och resursproducent. Hon är en glad och kreativ person som bor i vackra Skåne, men jobbar mot hela världen med sin firma Udal Design. Ulrica har illustrerat flertalet böcker, men detta är hennes första på Pärlan.

Döden är ett av de svåraste och samtidigt viktigaste temana i barnlitteraturen. Bra dödsböcker varken förskönar eller skrämmer. De ger ord, bilder och tröst åt något som barn ändå förr eller senare möter, antingen via en granne, en husdjurssorg eller någon i den närmsta familjen. Böckerna här täcker från milt symboliskt (löv som faller, fjärilar som flyger) till direkt och hudnära. Välj efter ditt barn, inte efter åldersrekommendation.

I 3-6-åldern utvecklas berättelseförståelsen. Bilderböcker med en tydlig handling, karaktärer som upplever något (tappar nallen, börjar förskolan, blir storasyskon) och ett känslomässigt centrum som barnet känner igen sig i. Det är också nu rim, ramsor och språklek börjar landa. Språket är fortfarande lika viktigt som handlingen.